ABOUT THE SPEAKER
Jessica Green - Engineer and biodiversity scientist
Jessica Green wants people to understand the important role microbes play in every facet of our lives: climate change, building ecosystems, human health, even roller derby -- using nontraditional tools like art, animation and film to help people visualize the invisible world.

Why you should listen

Jessica Green, a TED2010 Fellow and TED2011 Senior Fellow, is an engineer and ecologist who specializes in biodiversity theory and microbial systems. As a professor at both the University of Oregon and the Santa Fe Institute, she is the founding director of the innovative Biology and the Built Environment (BioBE) Center that bridges biology and architecture.

Green envisions a future with genomic-driven approaches to architectural design that promote sustainability, human health and well-being. She is spearheading efforts to model buildings as complex ecosystems that house trillions of diverse microorganisms interacting with each other, with humans, and with their environment. This framework uses next-generation sequencing technology to characterize the “built environment microbiome” and will offer site-specific design solutions to minimize the spread of infectious disease and maximize building energy efficiency.

More profile about the speaker
Jessica Green | Speaker | TED.com
TEDGlobal 2011

Jessica Green: Are we filtering the wrong microbes?

Jessica Green: Filtrerar vi bort fel mikrober?

Filmed:
639,339 views

Bör vi hålla utemiljön skild från sjukhusen? Ekologen och TED Fellow Jessica Green har funnit att mekanisk ventilation tar bort en rad olika mikrober, men inte den rätta typen: de som återfinns på sjukhusen är mer troliga att vara smittämnen.
- Engineer and biodiversity scientist
Jessica Green wants people to understand the important role microbes play in every facet of our lives: climate change, building ecosystems, human health, even roller derby -- using nontraditional tools like art, animation and film to help people visualize the invisible world. Full bio

Double-click the English transcript below to play the video.

00:15
HumansMänniskor in the developedtagit fram worldvärld
0
0
2000
Människor i den utvecklade världen
00:17
spendspendera more than 90 percentprocent of theirderas livesliv indoorsinomhus,
1
2000
3000
spenderar mer än 90 procent av sina liv inomhus,
00:20
where they breatheandas in and come into contactkontakta
2
5000
3000
där de andas in och kommer i kontakt
00:23
with trillionsbiljoner of life formsformer invisibleosynlig to the nakednaken eyeöga:
3
8000
3000
med triljoner av livsformer som är osynliga för ögat:
00:26
microorganismsmikroorganismer.
4
11000
2000
mikroorganismerna.
00:28
BuildingsByggnader are complexkomplex ecosystemsekosystem
5
13000
2000
Byggnader är komplexa ekosystem
00:30
that are an importantViktig sourcekälla
6
15000
2000
vilka är en viktig källa
00:32
of microbesmikrober that are good for us,
7
17000
2000
för mikrober som är goda för oss,
00:34
and some that are baddålig for us.
8
19000
2000
och som är dåliga för oss.
00:36
What determinesbestämmer the typestyper and distributionsdistributioner
9
21000
3000
Vad bestämmer typerna och fördelningarna
00:39
of microbesmikrober indoorsinomhus?
10
24000
2000
av mikrober inomhus?
00:41
BuildingsByggnader are colonizedkoloniserade by airborneluftburet microbesmikrober
11
26000
3000
Byggnader är koloniserade av luftburna mikrober
00:44
that enterstiga på throughgenom windowsfönster
12
29000
2000
som kommer in genom fönster
00:46
and throughgenom mechanicalmekanisk ventilationventilation systemssystem.
13
31000
3000
och genom mekaniska ventilations system.
00:49
And they are broughttog med insideinuti
14
34000
2000
Och de bringas inomhus
00:51
by humansmänniskor and other creaturesvarelser.
15
36000
3000
av människor och andra varelser.
00:54
The fateöde of microbesmikrober indoorsinomhus
16
39000
2000
Ödet för mikrober inomhus
00:56
dependsberor on complexkomplex interactionsinteraktioner
17
41000
2000
beror på komplexa samspel
00:58
with humansmänniskor,
18
43000
2000
med människor,
01:00
and with the human-builtmänskliga byggd- environmentmiljö.
19
45000
2000
och med den människobyggda miljön.
01:02
And todayi dag, architectsarkitekter and biologistsbiologer
20
47000
2000
Och i dag arbetar arkitekter och biologer
01:04
are workingarbetssätt togethertillsammans
21
49000
2000
tillsammans
01:06
to exploreutforska smartsmart buildingbyggnad designdesign
22
51000
3000
för att utforska smart design för byggnader
01:09
that will createskapa
23
54000
2000
vilken skapar
01:11
healthyfriska buildingsbyggnader for us.
24
56000
3000
hälsosamma byggnader för oss.
01:14
We spendspendera an extraordinaryutöver det vanliga amountmängd of time
25
59000
2000
Vi spenderar en extraordinär mängd tid
01:16
in buildingsbyggnader
26
61000
2000
i byggnader
01:18
that are extremelyytterst controlledkontrollerade environmentsmiljöer,
27
63000
3000
vilka är extremt kontrollerade miljöer,
01:21
like this buildingbyggnad here --
28
66000
2000
som den här byggnaden --
01:23
environmentsmiljöer that have mechanicalmekanisk ventilationventilation systemssystem
29
68000
3000
miljöer som har mekaniska ventilations system
01:26
that includeomfatta filteringfiltrering,
30
71000
2000
som inkluderar filtering,
01:28
heatinguppvärmning and airluft conditioningkonditionering.
31
73000
2000
värmning och luftkonditionering.
01:30
GivenMed tanke på the amountmängd of time that we spendspendera indoorsinomhus,
32
75000
2000
Givet den mängd tid vi spenderar inomhus,
01:32
it's importantViktig to understandförstå
33
77000
2000
är det viktigt att förstå
01:34
how this affectspåverkar our healthhälsa.
34
79000
2000
hur detta påverkar vår hälsa.
01:36
At the BiologyBiologi and the BuiltByggd EnvironmentMiljö CenterCenter,
35
81000
3000
Vid centret för Biologi och Byggnadmiljö,
01:39
we carriedgenom out a studystudie in a hospitalsjukhus
36
84000
3000
utförde vi en studie på ett sjukhus
01:42
where we sampledprovtas airluft
37
87000
2000
där vi tog prov på luft
01:44
and pulleddrog the DNADNA
38
89000
2000
och plockade ut DNA
01:46
out of microbesmikrober in the airluft.
39
91000
2000
från mikroberna i luften.
01:48
And we lookedtittade at threetre differentannorlunda typestyper of roomsrum.
40
93000
3000
Och vi tittade på tre olika typer av rum.
01:51
We lookedtittade at roomsrum that were mechanicallymekaniskt ventilatedventilerade,
41
96000
2000
Vi tittade på rum som var mekaniskt ventilerade,
01:53
whichsom are the datadata pointspoäng in the blueblå.
42
98000
2000
vilka är datapunkterna i blått.
01:55
We lookedtittade at roomsrum that were naturallynaturligtvis ventilatedventilerade,
43
100000
3000
Vi tittade på rummen som var naturligt ventilerade,
01:58
where the hospitalsjukhus let us turnsväng off the mechanicalmekanisk ventilationventilation
44
103000
2000
där sjukhuset lät oss stänga av den mekaniska ventilationen
02:00
in a wingvinge of the buildingbyggnad
45
105000
2000
i en del av byggnaden
02:02
and pryBänd openöppen the windowsfönster
46
107000
2000
och bände upp fönstren
02:04
that were no longerlängre operablekan manövreras,
47
109000
2000
som inte längre gick att öppna,
02:06
but they madegjord them operablekan manövreras for our studystudie.
48
111000
2000
men de gjorde dem öppningsbara för vår studie.
02:08
And we alsoockså sampledprovtas the outdoorUtomhus airluft.
49
113000
2000
Och vi provtog även luft utifrån.
02:10
If you look at the x-axisx-axeln of this graphGraf,
50
115000
3000
Om du tittar på x-axeln på den graf,
02:13
you'lldu kommer see that what we commonlyvanligen want to do --
51
118000
3000
kommer du se vad vi vanligtvis vill åstadkomma --
02:16
whichsom is keepingförvaring the outdoorsutomhus out --
52
121000
2000
vilket är att hålla ute(luften) utanför --
02:18
we accomplishedskicklig that with mechanicalmekanisk ventilationventilation.
53
123000
3000
vi åstadkommer detta med den mekaniska ventilationen.
02:21
So if you look at the greengrön datadata pointspoäng,
54
126000
2000
Så om du tittar på de gröna datapunkterna,
02:23
whichsom is airluft that's outsideutanför,
55
128000
2000
vilket är luften på utsidan.
02:25
you'lldu kommer see that there's a largestor amountmängd of microbialmikrobiell diversitymångfald,
56
130000
3000
så kommer du se det är en stora mikrobiell mångfald,
02:28
or varietymängd of microbialmikrobiell typestyper.
57
133000
2000
eller variationsrikedom av mikrobiella varianter.
02:30
But if you look at the blueblå datadata pointspoäng,
58
135000
2000
Men om du tittar på de blå datapunkterna,
02:32
whichsom is mechanicallymekaniskt ventilatedventilerade airluft,
59
137000
2000
vilket är mekaniskt ventilerad luft,
02:34
it's not as diverseolika.
60
139000
3000
så har den mindre mångfald.
02:37
But beingvarelse lessmindre diverseolika
61
142000
2000
Men att den har mindre mångfald
02:39
is not necessarilynödvändigtvis good for our healthhälsa.
62
144000
2000
betyder inte nödvändigtvis att den är bra för vår hälsa.
02:41
If you look at the y-axisy-axeln of this graphGraf,
63
146000
3000
Om du tittar på y-axeln i denna graf,
02:44
you'lldu kommer see that, in the mechanicallymekaniskt ventilatedventilerade airluft,
64
149000
3000
så ser du att i mekaniskt ventilerad luft,
02:47
you have a higherhögre probabilitysannolikhet
65
152000
2000
har du en högre risk
02:49
of encounteringmöter a potentialpotential pathogenpatogenen,
66
154000
2000
att stöta på möjliga patogener,
02:51
or germgroddar,
67
156000
2000
eller bakterier,
02:53
than if you're outdoorsutomhus.
68
158000
2000
även du har utomhus.
02:55
So to understandförstå why this was the casefall,
69
160000
3000
Så för att du ska förstå varför detta är fallet,
02:58
we tooktog our datadata
70
163000
2000
tog vi våra data
03:00
and put it into an ordinationprästvigning diagramdiagram,
71
165000
2000
och skapade ett ordinationsdiagram,
03:02
whichsom is a statisticalstatistisk mapKarta
72
167000
2000
vilket är en statistisk karta
03:04
that tellsberättar you something
73
169000
2000
som talar om hur något
03:06
about how relatedrelaterad the microbialmikrobiell communitiessamhällen are
74
171000
2000
hur olika mikrobiella kolonier är relaterade
03:08
in the differentannorlunda samplesprover.
75
173000
2000
i olika prover.
03:10
The datadata pointspoäng that are closernärmare togethertillsammans
76
175000
2000
Datapunkterna som ligger närmare varann
03:12
have microbialmikrobiell communitiessamhällen that are more similarliknande
77
177000
3000
har mikrobiella kolonier som är mer likartade
03:15
than datadata pointspoäng that are farlångt apartisär.
78
180000
2000
än datapunkter som ligger långt från varann.
03:17
And the first things that you can see from this graphGraf
79
182000
2000
Och den första saken som du kan se från denna graf
03:19
is, if you look at the blueblå datadata pointspoäng,
80
184000
2000
är, att om du tittar på de blå datapunkterna,
03:21
whichsom are the mechanicallymekaniskt ventilatedventilerade airluft,
81
186000
3000
vilka kommer från mekaniskt ventilerad luft,
03:24
they're not simplyhelt enkelt a subsetdelmängd of the greengrön datadata pointspoäng,
82
189000
3000
så är de inte enbart en delmängd av de gröna datapunkterna,
03:27
whichsom are the outdoorUtomhus airluft.
83
192000
2000
vilka kommer från utomhusluften.
03:29
What we'vevi har foundhittades is that mechanicallymekaniskt ventilatedventilerade airluft
84
194000
3000
Vad vi sett är att mekanisk ventilerad luft
03:32
looksutseende like humansmänniskor.
85
197000
2000
ser ut som människor.
03:34
It has microbesmikrober on it
86
199000
2000
Den har mikrober i sig
03:36
that are commonlyvanligen associatedassocierad with our skinhud
87
201000
3000
vilka vanligvis förknippas med vår hud
03:39
and with our mouthmun, our spitspotta.
88
204000
2000
och vår mun, vår saliv.
03:41
And this is because
89
206000
2000
Och det är på grund av
03:43
we're all constantlyständigt sheddingshedding microbesmikrober.
90
208000
2000
att vi konstant ger i från oss mikrober.
03:45
So all of you right now
91
210000
2000
Så alla just nu
03:47
are sharingdelning your microbesmikrober with one anotherannan.
92
212000
2000
delar våra mikrober med varandra.
03:49
And when you're outdoorsutomhus,
93
214000
2000
Och när vi är utomhus
03:51
that typetyp of airluft has microbesmikrober
94
216000
2000
har den typen av luftmikrober
03:53
that are commonlyvanligen associatedassocierad with plantväxt leaveslöv and with dirtsmuts.
95
218000
3000
som vanligtvis förknippas med växtlöv och jord.
03:56
Why does this mattermateria?
96
221000
2000
Varför spelar detta någon roll?
03:58
It mattersfrågor because the healthhälsa carevård industryindustri
97
223000
2000
Det har betydelse för att hälsovårdsindustrin
04:00
is the secondandra mostmest energyenergi intensiveintensiv industryindustri
98
225000
3000
är den andra mest energiintensiva industrin
04:03
in the UnitedUnited StatesStaterna.
99
228000
2000
i Amerika (USA).
04:05
HospitalsSjukhus use two and a halfhalv timesgånger
100
230000
2000
Sjukhus använder två och en halv gånger
04:07
the amountmängd of energyenergi as officekontor buildingsbyggnader.
101
232000
3000
så mycket energi som vanliga kontorshus.
04:10
And the modelmodell that we're workingarbetssätt with
102
235000
2000
Och modellen som används för
04:12
in hospitalssjukhus,
103
237000
2000
sjukhus,
04:14
and alsoockså with manymånga, manymånga differentannorlunda buildingsbyggnader,
104
239000
2000
och även för många andra olika byggnader,
04:16
is to keep the outdoorsutomhus out.
105
241000
2000
är hålla utomhusluften utanför.
04:18
And this modelmodell
106
243000
2000
Och att denna modell
04:20
mayMaj not necessarilynödvändigtvis be the bestbäst for our healthhälsa.
107
245000
3000
inte nödvändigtvis den bästa för vår hälsa.
04:23
And givengiven the extraordinaryutöver det vanliga amountmängd
108
248000
2000
Och givet den extraordinära mängden
04:25
of nosocomialnosokomiala infectionsinfektioner,
109
250000
2000
av sjukhussjuka
04:27
or hospital-acquiredvårdrelaterade infectionsinfektioner,
110
252000
3000
eller infektioner förvärvade på sjukhus,
04:30
this is a clueledtråd that it's a good time
111
255000
2000
visar denna ledtråd att det är hög tid
04:32
to reconsiderompröva our currentnuvarande practicesmetoder.
112
257000
3000
att ompröva nuvarande praxis.
04:35
So just as we managehantera nationalnationell parksparker,
113
260000
3000
På samma sätt som vi styr nationalparker
04:38
where we promotefrämja the growthtillväxt of some speciesarter
114
263000
2000
där vi gynnar tillväxten av vissa arter
04:40
and we inhibithämma the growthtillväxt of othersandra,
115
265000
3000
och hämmar tillväxten av andra,
04:43
we're workingarbetssätt towardsmot thinkingtänkande about buildingsbyggnader
116
268000
3000
tänker vi på hur vi arbetar med byggnader
04:46
usinganvänder sig av an ecosystemekosystem frameworkramverk
117
271000
2000
och använda en stomme för ekosystemet
04:48
where we can promotefrämja the kindsslag of microbesmikrober
118
273000
3000
där vi kan gynna den typ av mikrober
04:51
that we want to have indoorsinomhus.
119
276000
3000
som vi vill ha inomhus.
04:55
I've heardhört somebodynågon say
120
280000
2000
Jag har hört någon säga
04:57
that you're as healthyfriska as your gutmage.
121
282000
2000
att du lika hälsosam som din mage.
04:59
And for this reasonanledning, manymånga people eatäta probioticprobiotiska yogurtyoghurt
122
284000
3000
Och av denna orsak så äter många människor probiotisk yoghurt
05:02
so they can promotefrämja a healthyfriska gutmage floraflora.
123
287000
3000
så de gynnar en hälsosam magflora.
05:05
And what we ultimatelyi sista hand want to do
124
290000
2000
Och vad de i slutänden vill göra
05:07
is to be ablestånd to use this conceptbegrepp
125
292000
3000
är kunna använda detta koncept
05:10
to promotefrämja a healthyfriska groupgrupp
126
295000
2000
till att gynna en hälsosam grupp
05:12
of microorganismsmikroorganismer insideinuti.
127
297000
2000
av mikroorganismer inomhus.
05:14
Thank you.
128
299000
2000
Tack så mycket.
05:16
(ApplauseApplåder)
129
301000
3000
(Applåder)
Translated by Anders Björk
Reviewed by Johan Cegrell

▲Back to top

ABOUT THE SPEAKER
Jessica Green - Engineer and biodiversity scientist
Jessica Green wants people to understand the important role microbes play in every facet of our lives: climate change, building ecosystems, human health, even roller derby -- using nontraditional tools like art, animation and film to help people visualize the invisible world.

Why you should listen

Jessica Green, a TED2010 Fellow and TED2011 Senior Fellow, is an engineer and ecologist who specializes in biodiversity theory and microbial systems. As a professor at both the University of Oregon and the Santa Fe Institute, she is the founding director of the innovative Biology and the Built Environment (BioBE) Center that bridges biology and architecture.

Green envisions a future with genomic-driven approaches to architectural design that promote sustainability, human health and well-being. She is spearheading efforts to model buildings as complex ecosystems that house trillions of diverse microorganisms interacting with each other, with humans, and with their environment. This framework uses next-generation sequencing technology to characterize the “built environment microbiome” and will offer site-specific design solutions to minimize the spread of infectious disease and maximize building energy efficiency.

More profile about the speaker
Jessica Green | Speaker | TED.com